-

I don't mind spending everyday
Out on your corner in the pouring rain
Look for the girl with the broken smile
Ask her if she wants to stay awhile
....And she will be loved ♥


Jag ska aldrig säga sanningen.

Så är vi där igen.
det gör ont, jag är förvirrad och gråter över saker jag inte själv kan kontrollera.
jag antar att det är precis det här jag förtjänar.
En trasig fredagkväll fylld med brustna hjärtan och överflödiga känslor.

Jag har förstört så mycket senaste tiden.
Jag har klivit fel och gjort rejäla misstag.
Sånadär som man faktiskt inte lär sig nånting av.
Såna misstag som bara fastnar och bildar fula minnen..


Jag vet att det gör ont i dig.
Jag vet att du är ledsen, jag vet att du är besviken.
Och att själv vara medveten om vad jag gjort mot dig, gör bara ännu ondare i mig.
Men jag vet också att jag är totalt maktlös. För jag kan inte gör nånting åt det.
Jag kan inte spola tillbaka tiden och få saker ogjort.
jag vill INTE göra det heller.
förlåt, att jag aldrig någonsin sagt förlåt.'


Jag är besviken på mig själv, för att jag inte är bättre än såhär.
Jag ville ju rädda världen, skapa världsfred och bli någon.
Istället är det jag som river upp och startar krig.

förlåt.

/ Amanda

When my time comes, forget the wrong that I've done.

jag vet inte hur jag gör för att alltid falla tillbaka.
Hur jag beter mig för att alltid hamna på ruta 1.

Jag försöker varenda jävla dag.
Jag kämpar så hårt att jag oftast tappar bort mig själv på vägen.

jag vill skaffa en bra framtid.
Men det skrämmer skiten ur mig.
Det gör ont och jag krossar mig själv av att behöva bära på det ansvaret (ett ansvar som inte ens är mitt)

Jag är livrädd för att behöva lämna det här.
För att behöva packa ihop mina saker,
och lämna det trånga röda rummet.
För det där trånga röda rummet är min enda säkerhet.
Det enda stället på jorden där jag får slappna av.
Där kan jag ibland bli den där lilla flickan, som skriver meningslösa dikter om ingenting,
hon som pratar tonårsdrömmar med sin mamma - bara för att hon kan.
.. jag är så rädd för att tappa bort "henne" att jag ibland släpper taget om mig själv.


Men just nu är jag antagligen bra idiotiskt jävla förvirrad.
förlåt.


Vi kommer nog till himmelen, bara vi står ut ..

Det var en lördag förra sommaren.
Solen trängde sig fram bakom molnen.
Jag dansade till glada melodier med vänner jag kände mig trygg med.
Alkoholen ryckte tag i mig och herjade i min kropp.

Jag minns inte hur det gick till, eller vad du sa.
Men på något jävla sätt lyckades du få mig att fortsätta spela teater.
Jag babblade på i en rasande takt och fnittrade hejdlöst under den mörka småstadshimmelen.
Jag såg aldrig vad som höll på att hända.
Jag fattade aldrig att det enda du begärde var lite närhet, medan jag ville vara hela din värld.

Jag hade lovat mig själv att aldrig gå i hennes fotspår, att aldrig röra sakerna som
förändrar en person på bara några sekunder.
Men där satt jag, i ett trångt rum, och krossade allt vad löften betydde.

dagen efter kunde jag inte se henne i ögonen,
.. jag klarade inte ens av synen av min egen spegelbild.
Hon visste, men sa aldrig nånting.

Jag förstörde min egen värld den lördagskvällen.
men insåg det inte förens allting rasat framför mina fötter.


härom kvällen lovade jag mig själv att aldrig någonsin tänka på dig igen.
Jag intalade mig själv att allting blir bättre då.
Men jag ljög, fy helvete vad jag ljög.


jag är ledsen och besviken, arg och förvirrad.

/ A

För en dag går solen ner, för att aldrig komma mer..

Jag hade en jävla massa ord och meningar i huvet.
men nu har jag tappat allt, och vet inte alls vad jag ska skriva.

jag är sjuk iaf, och känner mig rätt nere i skiten så att säga.
men det går väl över.




jag undrar om det alltid kommer att kännas såhär.
Kommer jag alltid att känna förvirringen ta fart under iskalla oktoberkvällar
i ett rökluktande kök.
Kommer smärtan alltid att krypa tätt intill och göra mig sömnlös?
Kommer det alltid göra ont att diskutera livet med föredetta främlingar (som helt plötsligt blev väligt nära)
kommer jag alltid att vara livrädd för att våga blotta mig själv?
- för vad har jag egentligen att vara rädd för? Jag är ju bara jag, precis som jag är.

/ A


.

You have to believe that everything happens for a reason.
If you get a chance, take it. If it changes your life, let it.
Nobody said it'd be easy. They just promised that it would be worth it.

Teenage dirtbag.

Jag ville skriva massa ord om hur ilskan tagit över mig.
Men det blev fel och jag suddade ut allting.
Nu vet jag istället inte alls vad jag känner eller skriver.


Igår fick ni mig att sjunka till botten.
Jag orkar inte vara det där offret igen.
Jag gör verkligen inte det.

Tyck inte synd om mig, det leder ingen vart.
Men släng fan inte bort mig heller, för då kommer jag aldrig tillbaka igen.

tack för att ni bekräftade det jag länge fruktat.
tack som fan.

/ A

Don't try and fix me.



Det bor en flicka i en spegel som jag har.
Jag är nästan som henne, hon är nästan som jag.




Det är höst, kylan har trängt sig tätt inpå
och löven har ändrat färg. jag gillar det faktiskt.

Igår smidde jag tusen planer...

.. imorse gjorde jag precis som vanligt.


jag tar tillbaka mitt senaste inlägg,
rättar till mitt misstag och inser att det här är precis vad jag behöver:
taskiga rader om allt och ingeting :)


Idag mår jag bra, idag känner jag mig riktigt jävla glad.
Sure, jag vet att klockan inte ens har passerat 8,
men jag hoppas verkligen att den här känslan håller i sig.




/ A

Jag ger upp. (igen)


Det har varit en fin tid.
- Explodera mig, var det bästa jag själv någonsin kommit på.
Vi har hamnat på sista kapitlet, det är dags för ett avslut nu.

Vi har övervunnit både världen och människors hjärtan, du&jag.
Men vi har också sårat och förstört.
- och för mig funkar det inte riktigt så.

Jag har tappat bort mig i ord och tankar
velat fram och tillbaka.
Och hur mycket jag än skriver
så hittar jag aldrig någon lösning.

Det har varit en fin tid.
Tack för att du var min slagpåse när jag var arg.
Tack för att du lät mig prata av mig när jag var ledsen.
Tack för att du fanns där och var öppen när andra ville dela mina tankar.

Nu går vi åt varsitt håll.
Kanske kommer jag tillbaka igen, kanske inte.

/ Amanda

If I leave this way.

Jag är hemma i  staden där himmlen är lika grå som betongen.
Staden med stort B, som alltid kommer att ge mig
både rusande lycka och krypande ångest.
Det kommer alltid att vara mitt hem.

Jag möttes av tunga regndroppar och en sjuhelvetes fin vän.
jag fick prata av mig, lyssa och stötta.
Såna där ögonblick får mig att alltid vilja vara kvar här.

Idag känner jag mig både glad
och utochinvänd.

men fan, vi skiter i det.
Jag hatar puttinuttiga ord och jobbiga kärleksförklaringar.
Även om jag skulle vilja skriva tusentals ord om hur hårt mitt hjärta slår
för "den där" killen.

/ A





-

Jag kan inte prata med dig när du tittar bort.
Snälla ge mig två sekunder innan du ger upp.

Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå.
Jag vill hinna säga allting innan jag ska gå.









vad i helvete tänker du med !?

punktpunktpunkt

fan.


.

"Jag kan inte hjälpa dig upp 
kan inte lysa upp den väg du springer 
Jag kan inte vagga dig varm och lugn 
du har en annan röst, annan färg, 
Ett annat land, med andra klockor som ringer 
- Jag tar mig inte in i dina dunkla rum "





Denna ständiga jävla ångest
som äter upp mig inifrån.
skit samma. det spelar ändå ingen roll.

Du finns fortfarande kvar i mina drömmar
i mitt undermedvetna gömmer du dig dagligen
och kryper fram när jag som minst anar det.

Jag är trött på att vara rädd för dig
trött på att sakna dig.
trött på att du någonsin fanns hos mig.
trött på dig.


It's a long way to go, and I don't know if I will make it.

/a

You should have killed me when you hade the chance!



I have so much to say but you're so far away



Welcome to the family.

Jag lyssnar på världens i särklass bästa band
läser tråkiga nyheter om världshändelser
och funderar över vad jag ska göra av mitt liv.

Herregud, igår sökte jag så många jobb att jag tappat räkningen
i en stad som är för långt bort för att ens våga drömma om.
Men hey, JAG VILL DIT.


jag vet att saker och ting varit jävligt struliga senaste månderna,
men fan, det kommer att fixa sig. Det är jag 100 % säker på.

Nu vet jag vad jag vill, mer än någonsin.
och jag vet vad jag måste göra.

Så, kära gud (eller vem du nu är) låt mig slippa bli sjuk nu
och ge mig fredag, för helvete.
Amen

/ Amanda

Welcome to the family.

Jag lyssnar på världens i särklass bästa band
läser tråkiga nyheter om världshändelser
och funderar över vad jag ska göra av mitt liv.

Herregud, igår sökte jag så många jobb att jag tappat räkningen
i en stad som är för långt bort för att ens våga drömma om.
Men hey, JAG VILL DIT.


jag vet att saker och ting varit jävligt struliga senaste månderna,
men fan, det kommer att fixa sig. Det är jag 100 % säker på.

Nu vet jag vad jag vill, mer än någonsin.
och jag vet vad jag måste göra.

Så, kära gud (eller vem du nu är) låt mig slippa bli sjuk nu
och ge mig fredag, för helvete.
Amen

/ Amanda

22:06

Just idag är jag stark,
Just idag mår jag bra!

tralalala

Damn, he's HOT!

Du är huvudperson i mina sämsta minnen

varför finns du fortfarande kvar?
Det var länge sen jag gick.

jag hatar dig, jag hatar allt du gjort mot mig.
jag har varit ledsen hela dagen pga något som hände för över ett år sedan.
jag har varit arg på dig, velat ha sönder dig lika mycket som du hade sönder mig.
jag har velat skrika åt dig, men du är för långt bort.
Lämna mig ifred, försvinn ur mina drömmar.

en rutten jävla måndag.

fml.
Lyfte min feta röv från soffan och drog med mig far på fotboll.
Men det var ju helt i jävla onödan.
har aldrig sett nånting sämre i hela mitt liv.
-.... dessutom förlorar Brynäs mot Växjö..
ey, fyfan!

10 sanningar.

1. Jag älskar att skriva, och gör det alltid om precis allting, hela tiden.

2. Jag ogillar förhållanden, för att jag inte vet hur man tar hand om dem.

3. Jag gråter minst en gång om dagen, men aldrig när någon är med.

4. Jag är livrädd för ensamhet, men hatar när någon kommer för nära.

5. Jag är en riktig pojkflicka, och har alltid ogillat alla typiska "tjej-grejer".

6. Jag är barn till en missbrukare och har den typiska "Tapetblomman" personligheten.

7. Jag kan inte se människor i ögonen.

8. Jag är en sucker för piercingar och tatueringar.

9. Mina föräldrar är min största förebilder.

10. Jag tycker att det här blev väldigt konstigt.

/ Amanda

-

Johanna Amanda Tallberg

Jag ramlar kär i dom som inte ens vet vem jag är.

"Jag var full och jag var dum, och jag ramla på allt
och jag föll för långt på en fest nånstans"


Igår var allting centimeter från att vara perfekt.
Jag snuddade vid känslan av att vara lyckligast på jorden.
Mitt fina, älskade hockeylag smällde vidriga Aik på käften.


Jag träffade honom , han som lyfter mig högt över marken
varje gång han möter min blick.
Han som får mitt hjärta att slå i 220 km/h varenda gång han 
finns i min närhet.
Han som ger mig viljan att leva.


Igår sprudlade lyckan i min kropp
medan alkoholen cirkulerade i mina ådror.
Jag lämnade det dom gör ont bakom mig och fick chansen att vara bara jag,
och det spelar ingen roll om det bara varade i ett litet ögonblick.
jag fick känna mig levande igen.


Jag dansade under en upplyst småstadshimmel
med fina människor,
och lät bli att ens försöka tänka på allt det där som river innuti.
Jag fick vara den där galna dalkullan, 
hon som raggar upp en främling bara för att få prata ut.
Hon som dansar till tråkigt discodunk tills benen värker.
Hon som bara är utan att försöka låtsas vara någon annan.


Igår var allting centimeter från att vara perfekt.
- idag är det precis som vanligt

/ amanda
 

RSS 2.0