Jag ger upp. (igen)


Det har varit en fin tid.
- Explodera mig, var det bästa jag själv någonsin kommit på.
Vi har hamnat på sista kapitlet, det är dags för ett avslut nu.

Vi har övervunnit både världen och människors hjärtan, du&jag.
Men vi har också sårat och förstört.
- och för mig funkar det inte riktigt så.

Jag har tappat bort mig i ord och tankar
velat fram och tillbaka.
Och hur mycket jag än skriver
så hittar jag aldrig någon lösning.

Det har varit en fin tid.
Tack för att du var min slagpåse när jag var arg.
Tack för att du lät mig prata av mig när jag var ledsen.
Tack för att du fanns där och var öppen när andra ville dela mina tankar.

Nu går vi åt varsitt håll.
Kanske kommer jag tillbaka igen, kanske inte.

/ Amanda

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0